Från triathlet till cyklist: Ta steget

01 April, 2017

Från triathlet till cyklist: Ta steget

Av Melanie McQuaid

Funderar du på att ta steget över från triathlon till cykling? Med rätt utrustning, specifik träningsanpassning och olika teknikövningar kan vilken triathlet som helst förvandlas till en kompetent och till och med konkurrenskraftig cyklist. Landsvägscykling erbjuder en annan kultur och nya utmaningar som många uthållighetsatleter uppskattar.

Landsvägscykling är taktisk, dynamisk och oförutsägbar. Det erbjuder en ny utmaning för atleter som är vana vid långa triathlon-lopp med individuell tidtagning. Redo för en kort genomgång? Nedan sammanfattar vi förändringar i utrustningen, specifika färdigheter och träningsrycket som behövs för att ta klivet över från multisportlivet till landsvägscyklist.

Grunderna: Regler och utrustning

Att byta från triathlon till landsvägscykling involverar några få ändringar i utrustningen. Vi börjar med grunderna. De regler som finns för tävlingar inom cykling är specifika till vilken typ av cykel som är tillåten. (Triathlon har färre restriktioner på design av cykel, så där är en större mängd cyklar accepterade.) Nedan finns en sammanfattning av de cykelrestriktionerna, ihop med specifika regler för potentiell ändring av utrustning.

En Time trial-cykel är olämplig för landsvägscykling. En landsvägscykel med avtagbart tempostyre måste ta av det innan tävlingen. Cykeln måste ha bockstyre, vilket eliminerar alla cyklar med integrerat tempostyre. Internationella Cykelförbundet (UCI) är den organisation som styr sporten cykling – de kräver att cyklarna har tre ramrör: överrör, snedrör och sadelrör. De här reglerna eliminerar alla triathlon ”superbikes” (den ”Y”-formade tempocykeln) från landsvägscykling.

Cykelreglerna kräver att däcken på cykeln måste ha minst 12 ekrar och att ingen kompentent av cykeln får vara bredare än åtta centimeter (rambredd, styre och fälg). Det här utesluter djupa aero-fälgar och diskhjul från cykeltävlingar.

Precis som i triathlon så är det obligatoriskt att använda hjälm. Det finns olika tempohjälmar som är tillåtna att använda i landsvägscykling, men hjälmskydd är inte tillåtet. Liknande, huvudkåpor är oacceptabla, och Time trial-hjälmar med svans är inte heller tillåtet i landsvägscykling.

Triathlonskor passar bra för landsvägscykling. Atleter som föredrar en mer säker passform runt foten kan välja en cykelsko istället för en triathlonsko. Den tajtare passformen i cykelskon eliminerar all effektförlust vid maximal ansträngning, som kan uppstå om foten rör sig i skon. Triathlonskor är designade att göra sig av med fukt och att vara enkla att ta av och på, vilket kan lämna extra luft i skon. Beroende på hur skon sitter så är skillnaden med en cykelsko försumbar. Beslutet kring skon är baserad på vad man föredrar snarare än behov.

Till sist, följande regler gäller andra vanliga produkter triathleter använder, som är anpassade för landsvägscykling:

Strumpor får bara bäras upp till mitten av vaden (inga Calf sleeves eller knähöga kompressions-strumpor)

Vattenpåse får bara bäras på ryggen (inte på bröstet för att fuska med vinden).

Inga integrerade vattenflaskor eller någon vattenpåse på cykelramen.

Tröjor måste täcka axlarna (inga ärmlösa tröjor eller triathlondräkter).

Teknik

Att byta från triathlon där du inte får ligga på rulle till landsvägscykling, betyder att du måste lära dig att cykla i grupp. Att ligga på rulle är inte bara tillåtet, utan också en nyckelkomponent till landsvägscykling. Efter en mass-start så är det första cyklisten som passerar mållinjen som vinner. Att köra säkert och tillitsfullt i en grupp kräver övning. Erfarenhet av gruppkörning med många andra cyklister är viktigt, speciellt för triathleter som är vana vid att köra en samma.

Relaterade artiklar: Förbättra en svaghet genom landsvägscykling 

En helg med gruppkörning är det perfekta sättet att öva på nödvändig teknik för att köra i grupp. Det är också viktigt att lära sig ord och gester som varnar andra cyklister för hinder, avspärrningar eller direkta ändringar. Det hjälper att ha en erfaren cyklist som förklarar reglerna för varje grupp.

Ibland händer det att det blir trängsel och kontakt mellan cyklisterna under en tävling. Att känna sig bekvämt avslappnad och absorbera små mängder med kontakt i gruppen eliminerar plötslig inbromsning eller ryckiga rörelser.

Att cykla utan händer på styret är en skicklighet som är viktig att kunna. Det finns inga stopp i landsvägscykling, så för att ta av/byta kläder eller få flaskor undertiden du kör, behöver du kunna ta händerna från styret. Att lära sig balansera på cykeln utan att använda händerna ger bättre balans och mer flytande gruppkörning. Att köra i väldigt långsam hastighet hjälper också till att utveckla balansskickligheten.

Alison Jackson är en Kanadensisk före detta triathlet som nu tävlar professionellt med laget BePink i Europa. ”Jag skulle öva på att balansera på cykeln genom att köra så långsamt som möjligt, eller att försöka köra på linjerna på en parkeringsplats”, föreslår han. ”Ju mer självsäker jag blir med balansen, ju mer bekväm känner jag mig i en klunga. Då vet jag att jag kan hantera min cykel och reagera på det som händer omkring mig.”

Trappa upp: Träning och tävling

Träning för cykeltävlingar kräver hög kadens och intensitet. En tävling involverar upprepande maximal ansträngning samtidigt som du kan ge respons på attacker, svajande i klungan eller ryckning i slutet – ansträngningar som kräver korta explosioner med hög styrka. Det kan innebära en utmaning för triathleter som är vana vid långa lopp och att försöka ligga nära sitt tröskelvärde.

Att producera hög styrka och återhämta sig snabbt kräver träning i maxtempo. Förbättring av sitt maxtempo nås genom hög kadensträning och korta, maximala ansträngningar. I ett triathlonprogram är fokus på styrka och uthållighet en bra plattform för att bygga snabbhet och kraft. Det krävs bara ett par veckor med fokus på hög kadens och hårda intervaller för att du ska se förbättringar i din fart.

Hitta ett Velothon event här 

Spencer Smith är en brittisk triathlet som vann två ITU World Championships innan han bytte till landsvägscykling och laget Linda McCartney. ”Vad jag ständigt noterade var att alla var starka i klungan, inte bara några få. Att cykla är en helt annan sport än triathlon när det gäller taktik och att köra som ett lag. För att du ska anpassa dig efter de krav som finns så behöver du tid och tålamod.”

Triathleter har en stark grundkondition för att kunna byta till cykling. Att byta till landsvägscykling från triathlon kräver specifik utrustning, snabb uthållighetsträning och en hög med teknikövningar som kommer komma att förbättras med erfarenhet. Det viktigaste att tänka på i början är att ha tålamod och att lära sig ta till sig en ny sport. Nu kör vi!